EU-toppmötet med Ryssland i Stockholm

Det var troligen mycket bra för såväl EU som för Ryssland, att detta toppmöte kom till stånd. Möjligen kan det bidra till en normalisering i de allmänna förbindelserna men också till en förbättrad och utökad handel. Många svenska bedömare ser dessvärre fortfarande på Ryssland med "kallakrigetögon" och det tror jag att vi ska försöka undvika så länge det över huvud taget går - om inte annat för upprätthålla kontakterna med ryska medborgare över en större bredd och därmed kanske till och kunna bidra till en större insikt om demokrati, människovärde och marknadsekonomi hos många ryssar. Vi glömmer alltför ofta bort att Ryssland i historien aldrig ens varit i närheten av att så "demokratiskt" som nu; för , visst är det så, demokratin i Ryssland är inte mycket att hurra för, men min förhoppning är att varje dag av normala kontaker mellan EU och Ryssland kanske kan medföra att några fler ryssar vänjer sig vid och lär sig att uppskatta ett mera västerländskt levnadssätt. Demokrati är faktiskt inte något som tillskapas på en kafferast. Det är en långt utdragen process. Så var - är! - det faktiskt även hos oss i Sverige och vårt utgångsläge i början av 1900-talet var ju betydligt bättre än vad det var i Ryssland. Vi kan därför inte förvänta oss, att en fullfjädrat demokrati plötsligt skulle uppstå där. Det krävs arbete och tolerans för att det ska kunna bli något. Inte heller detta är särskilt känt i Ryssland - eller i Vitryssland för den delen. Jag har personligen träffat flera s k demokrater i båda dessa länder och dessvärre är deras tilltro till ett demokratiskt system ofta präglat av en naiv brist på insikt. Visst finns det andra, som är betydligt mera realistiska och bland dem skulle jag gärna nämna ett namn, Sjusjkjevitj. Han var den vitryska republikens förste president. Han stora sorg i livet var att den fria världen inte reagerade snabbt och stödjande för den vitryska statsbildningen, då Sovjetunionen föll samman. Resultatet av detta lever vi och vitryssarna med ännu idag och i form av en odemokratiskt styrd statsbildning, som kanske kunde ha sett helt annorlunda ut, om vi reagerat mera tolerant och positivt på den 1991! Vad vi förhoppningsvis lärde oss då av våra fel, ska vi kanske tillämpa nu med ryssarna och hjälpa dem i sin demokratiska process och det kan vi inte göra enbart genom att ta avstånd från allt dumt de ändå faktiskt hittar på under vägs! Dom måste få stöttning också och det ligger faktiskt i vårt intresse att utveckla normala kontakter och handel med detta gigantiska uland.