Alldeles nyligen läste jag om något som kallades för Greklandshjälpen, men det var något helt annat än vad som idag kanske måste till och alldeles nytt för mig i alla fall.
Vintern 1941-42 var ovanligt sträng även i Grekland, som nyligen hade ockuperats av Tyskland. Det inträffade då en omfattande matbrist och man uppger att 50 000 greker dog i svält. Eftersom Grekland uppträtt på den allierade sidan, måste nu ockupationsmakten Tyskland enligt folkrättens krav ta sitt ansvar för folkförsörjningen. En Rödakorsuppgörelse kom till stånd och med Sverige och Schweiz som medlemmar i den kommission, som skulle organisera en omfattande tillförsel av spannmål från Canada och USA till de svältande grekernas undsättning. Det blev den svenska handelsflottan, som fick i uppgift att frakta vete, bönor m m från den amerikanska ostkusten till Piraeus och detta skulle pågå fram till våren 1945, men fick förlängas ytterligare, därför att det grekiska inbördeskriget nu rasade och befolkningen annars skulle drabbas.
Detta var kanske den allra viktigaste lejdtrafiken, som svenska fartyg faktiskt genomförde under krigsåren. Göteborgstrafiken var kanske mera en radanmärkning, även om vi i Sverige uppfattade att det var viktigt att vi fick kaffe trots Skagerrakspärren. Fartygen gick helt upplysta över Atlanten och med svensk flagga och Rödakorsbeteckningar målade på fartygssidorna och kontrollerades av britterna vid passagen av Gibraltar och av italienarna vid vid Messinasundet. Flera svenska fartyg sänktes i denna trafik och många svenska sjömän omkom i denna fart, som var helt okänd för mig till för några dagar sedan.
Kanske finns det någon som vet mera?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar