Finländsk försvarsmaktsreform

Eftersom det ofta framförs i den svenska debatten, att i Finland drar man inte ner eller ändrar på sitt försvar, så har jag tagit mig friheten att presentera hur man gör där - minskar administration och skärper förmågan! Det borde vi göra också i Sverige!

Försvarsförvaltningen har under åren 2011–2015 framför sig en omfattande reform, som gäller försvarsmaktens uppbyggnad och verksamhetssätt i krigstid och fredstid
Målet med reformen är att åstadkomma en kostnadseffektiv försvarsmakt som till personstyrkan är mindre än dagens men har en prestationsförmåga som motsvarar den säkerhetspolitiska omgivningen. Ett mål är att säkerställa att försvarsanslagen bättre kan inriktas på att upprätthålla och utveckla försvarsförmågan.

Antalet förvaltningsenheter inom försvarsmakten minskar betydligt

Försvarsminister Stefan Wallin fattade den 15 juni 2012 beslut om att verkställa försvarsmaktsreformen. Beslutspaketet innehåller totalt 14 punkter, som behandlar indragningar och sammanslagningar av truppförband samt strukturella reformer.
Bakom de beslut som nu har fattats ligger de riktlinjer som republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott stakade ut den 8 februari 2012. Utgående från detta gav försvarsministeriet försvarsmakten grunderna för den fortsatta planeringen. Försvarsmaktsreformen har behandlats två gånger i koordineringsgruppen för regionalisering: den 29 februari och den 30 maj 2012. Försvarsmakten gav för sin del den 3 maj 2012 försvarsministeriet förslag till administrativa beslut om försvarsmaktsreformen.

-Det grundläggande syftet med försvarsmaktsreformen är att säkerställa att försvarsmakten har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag samt att upprätthålla Finlands militära försvarsförmåga fram till 2020-talet. I reformen anpassas försvarsmaktens storlek och verksamhet till de minskande tjänstedugliga årskullarna samt de krympande finansieringsramarna, sammanfattar minister Wallin.Reformen minskar antalet förvaltningsenheter betydligt. Indragningarna och sammanslagningarna av truppförbanden, de strukturella förändringarna och förkortningen av beväringstjänstetiden medför årliga inbesparingar på cirka 115-135 miljoner euro från och med år 2015. Dessutom sänks den planerade nivån för materielanskaffningarna så att de årliga inbesparingarna uppgår till 130–150 milj. euro år 2015.

Försvarsmaktens personal minskas stegvis så att antalet anställda år 2015 är högst 12 300, av vilka yrkesmilitärernas andel utgör cirka 8 200. Personalresurserna inriktas på de funktioner som är centrala med tanke på den krigstida prestationsförmågan. Antalet anställda vid försvarsmakten är år 2015 cirka 2 100 personer färre än för närvarande. I personalminskningarna utnyttjas naturlig avgång så långt det är möjligt. När också programmet för verkningsfullhet och resultatrik verksamhet, de visstids uppgifter som går ut och planerade utläggnings- och partnerskapsåtgärder beaktas, kvarstår cirka 1 200 personer som ska minskas vid genomförandet av reformen. Vilka vägar det finns för personalen att klara sig och vilka personer som drabbas av hotet om uppsägning klarnar när personalplanering och diskussioner om förändringarna har genomförts. Målet är att säkerställa att personalen behandlas lika i de olika faserna av försvarsmaktsreformen.
Det främsta målet är att den personal som drabbas av förändringen ska kunna sysselsättas i en ny uppgift antingen inom försvarsmakten, på annat håll inom statsförvaltningen, kommunalförvaltningen eller på den privata sektorn. De personer som är föremål för förändringen prioriteras när lediga tjänster och uppgifter tillsätts. Arbetsgivaren reder också ut en persons möjligheter att genom utbildning placeras i en ny uppgift. Om ingen ny uppgift kan hittas, stöds personens sysselsättning med försvarsmaktens specialstöd.
Försvarsministeriet och försvarsmakten har under beredningen av reformen hört de kommuner och landskapsförbund som är föremål för förändringarna. Ärendet har behandlats i ett samarbetsförfarande med personalorganisationerna vid försvarsministeriet på förvaltningsområdesnivå samt på ämbetsverksnivå vid försvarsmakten och Försvarsförvaltningens byggverk. En utomstående sakkunnig har rett ut försvarsmaktsreformens regionala verkningar. På så gott som alla orter som drabbas av reformen har strukturomvandlingsgrupper tillsatts med representanter från försvarsförvaltningen, försvarsmakten, lokalförvaltningen samt ofta också från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Med dessa grupper har det gjorts möjligt för kommunerna att på förhand planera t.ex. ny användning av markområden och fastigheter som blir lediga samt stödjandet av ny affärsverksamhet.

Försvarsministeriets administrativa beslut den 15 juni 2012

1. Indragning av Norra Karelens Brigad den 31 december 2013
2. Indragning av Tavastlands Regemente den 31 december 2014
3. Indragning av Pionjärregementet den 31 december 2014
4. Indragning av Kotka Kustbataljon den 31 december 2013
5. Indragning av Lapplands Luftvärnsregemente den 31 december 2014 och anslutning av det till Jägarbrigaden den 1 januari 2015
6. Indragning av Artilleribrigaden den 31 december 2014 och anslutning av den till Björneborgs Brigad den 1 januari 2015
7. Indragning av Signalregementet den 31 december 2014 och anslutning av det till Pansarbrigaden den 1 januari 2015
8. Indragning av Reservofficersskolan den 31 december 2014 och anslutning av den till Markstridsskolan den 1 januari 2015 samt omorganisering av Arméns vapenslagsskolor och sektorskolor den 1 januari 2015
9. Indragning av Flygvapnets Tekniska Skola den 31 december 2013 och indragning av Flygkrigsskolan den 31 december 2014 samt omorganisering av Luftkrigsskolan den 1 januari 2015
10. Omorganisering av Karelens, Lapplands och Satakunta Flygflottiljer den 1 januari 2015
11. Omorganisering av verksamheten vid Flygvapnets huvudledningscentral åren 2013 och 2014 samt omorganisering av Flygstaben den 1 januari 2015
12. Inrättande av Försvarsmaktens servicecentral den 1 januari 2015
13. Omorganisering av Försvarsmaktens Militärmusikverksamhet den 1 januari 2014
14. Indragning av Försvarsmaktens Internationella Center den 31 december 2014 och anslutning av det till Försvarshögskolan den 1 januari 2015 samt omorganisering av Försvarshögskolan t.o.m. den 31 december 2014 (med undantag av skolans nya uppgifter)
I de beslut som nu har fattats ingår inte sådana omorganiseringar som kräver ändringar av författningarna. Regeringens propositioner gällande de ändringar av författningarna som försvarsmaktsreformen föranleder kommer att ges till riksdagen senast under vårsessionen 2013. Efter detta fattar försvarsministeriet beslut bl.a. om marinkommandona, logistikcentret, forskningsanstalten, underrättelsecentret, militärlänen, försvarshögskolans uppgifter, sjöövervakningen samt utvecklandet av Huvudstabens organisation.