Anpassning till den kriminella världens villkor?

Det är trist att konstatera, att bankerna nu verkar gå samma väg som en del offentliga servicegrenar redan gått. Man vill avskaffa hanteringen av kontanter i det dagliga livet och i vardagens Sverige. Det hänvisas då bl a till riskerna för rån och att en kontantlöst samhälle skulle försvåra för brottslingar att tillskaffa sig pengar.

Det man egentligen gör – och det är det mest beklämmande – är att man anpassar sig, sin verksamhet och därmed samhället till brottsligheten och så borde det inte vara. Det verkar som man tar i ordentligt, men eftersom man nästan dagligen kan läsa i tidningarna såväl om att betalkortsbrotten ökar i omfattning som att finanshajar kan stjäla avsevärda belopp, verkar det som man skjuter myggor med luftvärnkanon, då man möter sådana hot genom att avskaffa möjligheten att betala kontant. Särskilt äldre människor kan bli utsatta om de hänvisas till att anpassa sig till en kontohantering, som man kan ha svårt att förstå och hantera, vilket man kan läsa ganska ofta om i media. Det blir naturligtvis också besvärligt för vår glesbygd, där många har mycket långt till närmaste inrättning med automatuttag. Och man behöver faktiskt pengar ibland – till exempel om man ska betala grannen för en vedleverans!

Samhällets verksamheter ska i första hand vara anpassade till de laglydiga och flitiga medborgarnas behov och inte till de kriminellas. Inte minst gäller detta vår kollektivtrafik, där det blir allt svårare för exempelvis turister att ens köpa biljetter! Brott mot kontanthanteringen kan säkert förhindras på annat sätt; exempelvis genom att kontantkassor vid eventuellt råntillfälle genom en enkel knapptryckning snabbt kan låsas och olika typer av cash-guard-system finns även ombord på bussar, tåg eller i taxibilar. Ny teknik kan säkert komma att komplettera sådana system till exempel med alarmerande ljud och ljus eller, varför inte, färgspray. Det senaste tecknet på en alldeles onödig anpassning till den kriminella världen, handlar paradoxalt nog om att kollekter inte kan tas upp längre i våra kyrkor och det har ju alltid handlat om en kontanthantering. Till och med Grönköpings Veckoblad driver med samhällets nyheter på den punkten och föreslår, att man ska kunna få använda sina betalkort vid kollekthåvarna i stället för att fullfölja en lång tradition av kontant kollekt!

Det behövs en annan väg för att skydda vår kontanthantering och så att medborgarnas liv inte störs alldeles i onödan av beskäftiga och överbeskyddande påfund. Samtidigt kan säkert brottslingars verksamheter mötas på ett rimligare sätt än vad som nu tycks ske - på den hederliga allmänhetens bekostnad.

Hur ska vi bekämpa pirater?

Det verkar som om västerländska samhällen har svårt att hantera piraters verksamheter till sjöss; mest akut i Indiska oceanen, men även utanför Afrikanska västkusten förkommer det pirattillslag då och då. Visst handlar detta om ett internationellt problem och till och med Indien, Kina och Ryssland avdelar örlogsfartyg till "Adenbukten", där EU Operation Atalanta och NATO Task Force 151(även kallat "Operation Ocean Shield")redan opererar. Syftet med alla dessa deloperationer är att säkra sjöfarten, som ju alla länder är beroende av - även Sverige, fast den svenska befolkningen tycks ännu inte inse att det förhåller sig så!

Eftersom det alltså handlar om ett hot mot den internationella ordningen och freden, borde det förstås tillkomma ett FN-beslut om att sätta igång en fredsbevarandeoperation till sjöss i de nu mest hotade områdena. Det skulle exempelvis kunna beslutas om att inrätta en förbjuden zon utanför den somaliska territoralvattengränsen och där alla fartyg förbjuds att uppträda. De sjöstyrkor som redan opererar i området skulle då få i uppgift att upprätthålla detta förbud. I zonen skulle alla otillåtna båtar och fartyg uppbringas och besättningarna avväpnas och landsättas på den somaliska kusten - utan sina fartyg eller båtar! Ett sådant gemensamt uppträdande skulle sannolikt minska benägenheten att bedriva den nuvarande piratverksamheten betydligt.

I Sverige har det i sammanhanget diskuterats en del om man inte skulle kunna använda privatvakter ombord för att förhindra att fartygen bordas, men det vill jag absolut inte vilja föreslå. Folkrätten har redan för många år sedan förbjudit det som då kallades för kapare, eller på engelska "privateers" och en utveckling mot att ha civila vakter ombord ska vi nog inte öppna för - det är en uppgift för staternas ordinarie styrkor, "som står under ansvarigt militärt befäl och som lyder under respektive stats militära lagar", som det anges i folkrättsliga sammanhang.

För svensk del kunde det exempelvis vara en uppgift för Amfibiekåren att bestå svenskflaggade fartyg med skyddsstyrkor - och att svenska örlogsfartyg avdelas för övervakning och ingripanden i de förbjudna zonerna.

Ett bra exempel på en fredbevarandeoperation, som behövs i den nya globaliserade världen!

Våga ta steget!

Häromdagen presenterades en ny extralång lastbil på TV. Avsikten var att den skulle kunna ta "dubbel last" d v s egentligen två stycken standardcontainrar. På vägen ser det kanske mycket ut, men ombord på ett fartyg är två containrar faktiskt inte så mycket. Redan ganska små containerfartyg skulle kunna ersätta mycket av trafiken på våra vägar - om vi vågar ta steget!

Rotterdam fungerar redan i dag som Nordeuropas centrum och med två regionala containerhamnar - en i Göteborg och en i Stockholmsområdet - skulle vägnätet i hela Nordeuropa kunna avlastas betydligt. Samtidigt kunde Stockholmsområdet bli ett utvecklingsnav för hela Östersjöregionen, men det krävs alltså framsynta beslut och det verkar det ibland svårt att få fram i det ganska sjöblinda Sverige!