Den stora fartygsolyckan utanför den italienska västkusten aktualiserar säkert frågan om den svenska sjöräddningens utrustning. Vid Estonia-katastrofen hade den svenska marinen fortfarande stora helikoptrar, hkp 4, för ubåtsjakt- och transportuppgifter. Vid sidan av de marina uppgifterna fanns de förstås alltid tillgängliga för sjöräddningsuppdrag, om en olycka skulle vara framme. Men numera saknar vi den kapaciteten samtidigt som sjötrafiken i våra omgivande havsområden ökat betydligt.
Det vore kanske bra om vi anskaffade nya ubåtsjakthelikoptrar, för då får vi samtidigt en bra sjöräddning. Det är väl så som ett samhällsförsvar bör fungera och det vore bra om detta uppmärksammades och gjordes något åt innan en ny Estoniahändelse inträffar!
lördag 14 januari 2012
tisdag 10 januari 2012
Stora brister i vår oljeskyddsberedskap
Trist läsning! Dessvärre kompliceras bilden dessutom av att våra möjligheter att ingripa redan till sjöss är begränsade. Det skulle kanske vara bra om det seglade fartyg under svensk flagga runt våra kuster, för då kan vi ingripa tidigt och helst innan det händer några olyckor eller utsläpp!
Rapporten Oljeskyddsberedskap i Sverige visar att mer än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för ett eventuellt oljepåslag.
– Mindre än en tredjedel av kommunerna har en plan som de dessutom har testat genom övning. Att genomföra övningar är minst lika viktigt som att ha en plan. Det visade inte minst incidenten vid Tjörn tidigare i år, där kommunen hade tagit fram en plan, men inte övat tillräckligt ofta, säger Margaretha Ericsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten. Mer än tio procent av världens oljetransporter går igenom Östersjön. Fartygstrafiken har ökat med tjugo procent de senaste fem åren och fortsätter att öka. Vikten av adekvat beredskap är därför större än någonsin.
– Runt 130 fartygsolyckor inträffar i Östersjön varje år, varav ungefär tio leder till utsläpp. Trots regelbundna mindre påslag har arbetet med beredskapsplanering varit lågt prioriterat, fortsätter Margaretha Ericsson.
Östersjöns bottenstruktur gör att den är svår att navigera, med många skärgårdar, snäva sund och grund, speciellt i vattnen kring Danmark och Skåne. På vintern fryser stora delar av norra Östersjön vilket gör det mycket svårt att färdas i området. Dessa faktorer ökar risken för en olycka med oljeutsläpp som följd.
– Östersjön är ett av världens största brackvattenhav och området har ett unikt marint ekosystem. Det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om vår miljö och förebygga olyckor. Därför har vi i projektet Baltic Master II tagit fram två enkla guider för att underlätta arbetet med att planera och öva beredskapen inför ett oljespill, säger Magnus von Schenck, projektledare Baltic Master II.
Sveriges kustremsa sträcker sig 3 190 mil. Den långa kuststräckan i kombination med den intensiva trafiken av oljetransporter och andra lastfartyg gör det eftersträvansvärt för de svenska kommunerna att ha en beredskapsplan för oljepåslag.
Rapporten Oljeskyddsberedskap i Sverige visar att mer än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för ett eventuellt oljepåslag.
– Mindre än en tredjedel av kommunerna har en plan som de dessutom har testat genom övning. Att genomföra övningar är minst lika viktigt som att ha en plan. Det visade inte minst incidenten vid Tjörn tidigare i år, där kommunen hade tagit fram en plan, men inte övat tillräckligt ofta, säger Margaretha Ericsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten. Mer än tio procent av världens oljetransporter går igenom Östersjön. Fartygstrafiken har ökat med tjugo procent de senaste fem åren och fortsätter att öka. Vikten av adekvat beredskap är därför större än någonsin.
– Runt 130 fartygsolyckor inträffar i Östersjön varje år, varav ungefär tio leder till utsläpp. Trots regelbundna mindre påslag har arbetet med beredskapsplanering varit lågt prioriterat, fortsätter Margaretha Ericsson.
Östersjöns bottenstruktur gör att den är svår att navigera, med många skärgårdar, snäva sund och grund, speciellt i vattnen kring Danmark och Skåne. På vintern fryser stora delar av norra Östersjön vilket gör det mycket svårt att färdas i området. Dessa faktorer ökar risken för en olycka med oljeutsläpp som följd.
– Östersjön är ett av världens största brackvattenhav och området har ett unikt marint ekosystem. Det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om vår miljö och förebygga olyckor. Därför har vi i projektet Baltic Master II tagit fram två enkla guider för att underlätta arbetet med att planera och öva beredskapen inför ett oljespill, säger Magnus von Schenck, projektledare Baltic Master II.
Sveriges kustremsa sträcker sig 3 190 mil. Den långa kuststräckan i kombination med den intensiva trafiken av oljetransporter och andra lastfartyg gör det eftersträvansvärt för de svenska kommunerna att ha en beredskapsplan för oljepåslag.
måndag 2 januari 2012
Hormuz-sundet
Genom Hormuzsundet passerar omkring 2/3 av världens behov av råolja. Självklart är sundet av stor strategisk betydelse framför allt för den mera utvecklade delen av världen. Det är därför med stor oro man kan konstatera, att Iran verkar förbereda en marin avspärrning av fartygstrafiken genom sundet. Samtidigt bör man uppmärksamma det iranska innehavet av långräckviddiga robotar och kanske även av kärnvapen. Om det går alltför långt i en hotande utveckling kommer förmodligen flera stater känna sig tvingade att ingripa mot en avspärrning och en krigisk utveckling ligger kanske närmare än vad vi kan bedöma.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)