torsdag 5 november 2009

Lissabonfördraget

Från den 1 december kommer EU att ha Lissabonfördraget som stadga. I media spekuleras nu därför om vilka individer som kommer att få de nya eller förnyade styrande befattningarna, men ännu så länge finns det egentligen inga kommentarer kring att avtalet betyder - eller kan betyda - att vi slutligen kastar en hel del gammal bråte från neutralitetspolitikens tid över bord och det är verkligen på tiden.

Nu kan vi börja fundera kring vårt strategiska läge utan att belastas av sådant som tidigare inte kunde uttalas - hemligt västsamarbete, kärnvapen och en fullkomligt orimlig tilltro till vår roll som världens samvete. Vi har ju i Sverige länge trott, att vårt värnpliktssystem - en slags folkbeväpning - skulle fungera som en avskräckning mot ett sovjetiskt angrepp, men under hand och i det fördolda befann vi oss redan från 1966 uttalat under det amerikanska kärnvapenparaplyet och det var nog snarare det som fungerade avskräckande mot ett sovjetiskt angrepp. Vår egen uppfattning om vår förmåga att avskräcka från ett kärnvapenangrepp var nog lite grönköpingsmässig, om man får hårddra det, men det passade ju internt för den tidens ganska orealistiska svenska försvarspolitik.


I Lissabonavtalets artikel 42 står det mesta om förutsättningarna för vår nya säkerhets- och försvarspolitik. Där handlar det ytterst om att alla medlemsstater är skyldiga att ge stöd och bistånd till en medlemsstat som utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. Det är alltså här som vi måste börja fundera kring vad detta betyder av förberedelser och av säkerhetsbyggande så att vi kan undvika komma i en krigssituation.
Men ännu så länge anser tydligen många bedömare, att vi inte riktigt är inne i EU säkerhets- och försvarspolitik och därför diskuteras mest bara samma avtals solidaritetsklausul, som dock "enbart" handlar om att vi ska hjälpa varandra i händelse av terroristattacker eller naturkatastrofer och liknande.

Det tar verkligen tid att tankemässigt komma bort från neutralitetspolitikens isolering och komma in i den europeiska gemenskapen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar