onsdag 31 augusti 2011

Försvaret av Gotland- "Vargen kommer"

Det är närmast märkligt hur mycket som skrivs om "Försvaret av Gotland" och det blir inte tydligare av att debattörerna helt undviker att beskriva vilka strategiska förutsättningar man har för sina resonemang.

Idag - och på dagens konfliktnivå - torde försvaret av Gotland vara helt tillfyllest. Vi har insatsberedda flyg- och sjöstridskrafter och det finns en lokalrekryterad hemvärnsbataljon på plats. Det kan ju anses vara tillräckligt idag och en snabb förstärkning med andra förband torde vara möjlig att genomföra och visst vore det närmast egendomligt om Försvarsmakten skulle undvika att genomföra olika typer av förbandsövningar på ön! Amfibiebataljonen kan ju vara på plats mycket snabbt!

Redan under det kalla kriget ansågs för övrigt försvaret av Gotland som otillräckligt och det planerades för tillförsel av "Fastlandskontingenten" helst redan i ett mobiliseringsskedes inledning. Det är alltså egentligen inget nytt som tillkommit.

Det är sedan en helt annan sak, om de strategiska förutsättningarna skulle förändras i förhållande till dagens, men de som talar om behovet av förstärkningar, borde nog klargöra vilka dessa förändringar skulle omfatta. Det är ju närmast en självklarhet, att en samlad rysk kraftsamling mot Gotland skulle vara svår att möte, men är det så de bedömer situationen idag?

Om man framhärdar i att ropa "Vargen kommer", så vet vi att risken för att mera seriösa analyser också kan komma att ignoreras - och så bör vi nog inte ha det!

söndag 21 augusti 2011

Svåra frågor för en alltför komplicerad ledning

Det har aktualiserats två frågor som på ett ganska tydligt sätt visar att Försvarsmakten inte kan ledas på det invanda sättet från kallakrigetperioden.

Först rör det sig om den beramade halvårsrapporten, där det visat sig att man tidigare rapporterat glädjesiffror rörande rekryteringen. I en mer eller mindre kameralinriktad organisation utan tydliga mål för sin verksamhet är sådana fadäser inte alls egendomliga. Tvärtom faktiskt! Att rekryteringen inte går som önskat kan ju bero på att kampanjen och verkligheten skiljer sig i påtaglig grad samtidigt som organisationen gärna vill rapportera så som man uppfattar att ledningen vill. Det är då kanske inte så underligt att missar förekommer i rapporteringen till den politiska ledningen. Så har det ju varit tidigare också, men då fanns det inte någon kontroll t ex av att de s.k. krigsförbandens skattningssiffror var adekvata. De var ju snarare ett slags argument i anslagstävlingen.

Den andra märkligheten rör Libyeninsatsen, där en marin bordningsstyrka skulle erbjudas NATO operativa ledning för insatsen. Varför kunde en sådan inte sättas upp på vanligt sätt av amfibiekåren, utan den hemliga operatinsgruppen? Så hade det ju varit under Op ATALANTA och det borde väl ha kunnat fungera enkelt även denna gång! Fast egentligen är det nog minröjningsresurser som borde erbjudas inför Khadaffisidans sammanbrott. Då måste man kunna öppna hamnen i bl a Tripoli på ett säkert sätt och en svensk minröjningsstyrka kunde redan nu avsegla från Sverige och övergångsvis baseras i Gibraltar innan den skarpa insatsen inleds.

Nej, dela upp Försvarsmakten i försvarsgrenar - det skulle antagligen underlätta såväl för ärligheten i rapporteringen som för hur vilka insatsförband som kunde användas i pågående internationella operationer!

fredag 19 augusti 2011

Lätt varning

Rapporten om ett mindre lastfartyg, som gått på grund utanför Helsingborg, bör nog tas som en förvarning om vad som kan komma att ske i våra farvatten och med betydligt allvarligare följder. Det blev inga utsläpp då Alva, registrerad på Saint Vincent och Grenadinerna och under en estnisk befälhavare som troligen var berusad, gick på grund, men vad händer nästa gång?

För det kommer flera grundstötningar eller kollisioner och det bör vi nog försöka förbygga!

torsdag 4 augusti 2011

Sjöröveri - utanför Västafrikas kust!

Det var för inte så hemskt länge sedan jag skrev, att det bara var en tidsfråga innan det skulle ske ett kapningsförsök utanför den västafrikanska kusten - och att det kom ut i media. Saken är den, att det redan skett tidigare, men då förtigits, så att sjöfartsmarknadens försäkringspremier inte skulle skjuta i höjden. Den amerikanska marinen driver sedan viss tid tillbaka ett förebyggande program - African Partnership Station, APS - tllsammans med en handfull västafrikanska staters mariner för att bekämpa illegal verksamhet till sjöss i hela området. När det finns folk i Sverige, som yrvaket tycker att vi borde skydda de svenska fartygen i området genom att eskortera med egna örlogsfartyg, borde man kanske sansa sig något.

Vi skulle kunna delta i APS på något sätt och vi skulle kunna ha en amfibieenhet som kunde placeras ombord på svenskflaggade fartyg. Det vore kanske något att börja med i alla fall! Och kanske ett sätt att göra det mera attraktivt för svenskägda fartyg att segla under svensk flagga!